Doftfri

Idag hittade jag ett blogginlägg av Béatrice Karjalainen på Beas Tankar där hon skriver om Eva Millqvists forskning, och hur bra det känns att hennes överkänslighet är ”på riktigt” och inte på låtsas. Jag tror att alla vi som är överkänsliga någon gång fått höra om hur vi inbillar oss att vi är sjuka.

Det är lite av en uppenbarelse när sjukdomen får ett namn, och att få höra att vetenskapen erkänner att man faktiskt finns. För många med doftöverkänslighet innebär det en otrolig lättnad att få en diagnos och förklaring. Efter många år av astmamedicinering som föga hjälper utan snarare skapar nya symptom är det en befrielse att hamna rätt i läkarvetenskapen. Även om det i dagsläget saknas behandling så är man på rätt spår med forskning på området, och ämnet förtjänar all uppmärksamhet det kan få.

Ett viktigt underlag för allt arbete är att ha en god kunskap om målgrupper och deras levnadsvillkor.

En sådan kunskap ger förbättrade möjligheter till politiska beslut om vilka prioriteringar som behöver göras och vilka strategier som ska väljas. Genom att jämföra villkor och förhållanden för personer med funktionshinder med motsvarande villkor hos befolkningen i övrigt kan skillnader och likheter tydliggöras. Grundläggande goda levnadsvillkor är ett medel för gott liv. De ger möjligheter för den enskilde att kunna välja det liv hon vill ha.

Genom att försöka med det ”omöjliga” når man högsta graden av det möjliga.

August Strindberg 

Upp till 50 000 danskar känner sig allvarligt störda och irriterade av kemikalier men läkarna kan inte hitta något fel med patienerna. Nu vill den danska miljöministern kasta ett vetenskapligt ljus över frågan.

Andningssvårgheter, bronkobstruktion, bröstsmärtor, huvudvärk, yrsel och muskelsmärtor. Symptomen kan ha många orsaker, men i några fall får läkarna inte fram något. De kan inte mäta något, de kan inte ställa diagnos, så de får gå hem med sina av läkarvetenskapen oförklarliga symptom.

Patienterna lider av en sjukdom som inte finns i Världshälsoorganisationens (WHO) register. De sitter på ett fenomen, de befinner sig i ett tillstånd. De använder ett gåtfullt begrepp, MCS, Multiple Chemical Sensitivity, mångartat kemisk överkänslighet eller doft- och kemikalieöverkänslighet.

I över 25 stater i USA är dock sjukdomen erkänd som svårt invalidiserande, vilket innebär att ens arbetsförmåga är nedsatt minst 50%.

Det är individuellt vad man tål, när man har MCS. Några är så starkt invalidiserade att de måste uppehålla sig i en skyddad miljö och inte kan lämna sitt hem eller uppehålla sig var det är andra människor, d.v.s. åka buss, gå i butiker, till konsert, på biografen, på teater, på restaurang o.s.v.

Patienterna upplever själva att vissa kemikalier utlöser eller förvärrar deras symtom och de vittnar om bättre hälsa när de kan undvika kemikalierna.

Många menar att MCS kan bero på amalgam- och tungmetallförgiftning, intagning av medicin och/eller att mödrar till barn med MCS har intagit medicin eller har varit utsatta för andra skadliga kemiska ämne under sin graviditet. Forskning har visat, att barn från fosterstadiet och under uppväxten är speciellt utsatta för kemisk förorening.

Center i Gentofte

Begreppet har nu fått ett eget center på Gentofte sjukhus i Danmark. Det är världens första i sitt slag. Den danska miljöministern Connie Hedegaard ser centret som ett led i kampen för att utöka vårt vetande om de många tusen kemikalier som vi omger oss med varje dag.

”Centret i Gentofte är en signal om att vi tar deras problem på allvar. Vi vill inte bara avvisa problemet med att säga, att folk är känsliga eller hysteriska. Med centret vill vi skaffa oss nytt vetande om ett problem, som besvärar många människor varje dag.” säger miljöminister Connie Hedegaard.

Ett team bestående av forskare och läkare skall de kommande tre åren arbeta samman för att finna möjliga orsaker till MCS.

Läs artikeln i Tidningen Berlingske.
Det danska miljöministeriets har en webbplats om MCS, eller kemikalie- og duftoverfølsomhed som det kallas på danska.
Den danska miljöministern Connie Hedegaards tal om centret i Gentofte.

Ewa Ternesten-Hasséus skrev sin avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för invärtesmedicin, avdelningen för lungmedicin och allergologi, och disputerade 2005. Titeln på avhandlingen är ”Airway sensitivity to chemical and scents. Symptoms, trigger factors and the capsaicin inhalation test”.

Överkänslighet för dofter och kemikalier skapar problem för många människor, och även om undersökningar på området är få till antalet, så rapporterar de att mellan 15 och 30 procent av befolkningen är drabbad. Luftvägsbesvär utlösta av dofter och kemikalier kan orsakas av överkänslighet i de sensoriska nerverna i de övre och nedre luftvägarna. Det är alltså inte luktsinnet som reagerar utan det kemiska sinnet, samma sinne som reagerar när man skär lök eller luktar på ammoniak.

Vanliga symptom vid doftöverkänslighet är andningssvårigheter, tryck över bröstet, hosta och slembildning. Ewa Ternesten-Hasséus avhandlingsarbete visar att symptomen kan kvarstå under många år. Utlösande faktorer kan vara cigarettrök, parfymdoft, avgaser och lösningsmedel, men även fysisk ansträngning och kyla kan ge symptom. Besvären liknar de som astma- och allergipatienter har, dock utan att de vanliga diagosticeringsmetoderna för astma- och allergi, som spirometri, metakolin– och histamintest, ger positiva utslag.

Genom att patienter får andas in små mängder capsaicin, det ämne i chilipeppar som ger dess heta och pikanta smak, kan man mäta känsligheten i de sensoriska nerverna i luftvägarna. Ewa Ternesten-Hasséus har studerat symtom, utlösande faktorer och känsligheten för inandat capsaicin hos patienter med doftöverkänslighet. Resultaten visar att doftöverkänsliga patienter får mer hosta och andra luftvägssymtom av inandat capsaicin än friska kontrollpersoner. Det är de sensoriska nerverna i luftvägarna som överreagerar vid provokationstestet, doftöverkänsliga patienter med ökad känslighet för capsaicin har vad som kallas sensorisk hyperreaktivitet.

En viktig slutsats i Ewa Ternesten-Hasséus avhandling är att sensorisk hyperreaktivitet är ett kroniskt tillstånd, med bestående ökad känslighet för inandat capsaicin. Tillståndet är för många patienter socialt handikappande och det påverkar det dagliga livet negativt i flera avseende. Capsaicintestet kan användas för att diagnostisera patienter med doftöverkänslighet även om det i dagsläget inte finns någon behandling för besvären.

Ewa Ternesten-Hasséus handledare var docent Eva Millqvist och professor Olle Löwhagen.