Sju välrenommerade läkare står bakom en artikel som publicerades i Läkartidningen nr 6 2006, volym 103, den åttonde februari 2006, under rubriken
Reviderad, global nomenklatur för allergi: Entydiga termer skapar klarhet och undanröjer missförstånd
De sju läkarna är
- S G O Johansson, professor och överläkare vid Karolinska Institutet i Stockholm
- Lars Olaf Cardell, docent och överläkare vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö
- Tony Foucard, docent och f d överläkare vid Akademiska barnsjukhuset i Uppsala
- Per Montan, överläkare vid S:t Eriks sjukhus i Stockholm
- Peter Odebäck, distriktsläkare på Nybble vårdcentral i Kristinehamn
- Mona Palmqvist, överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg
- Carl-Fredrik Wahlgren, docent och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna
Artikeln föreslår en enhetlig, global nomenklatur för allergi och annan överkänslighet, för omedelbart införande i diagnoslistor för att relevant statistiskt underlag skall erhållas.
Till artikeln har fogats en bild med ett citat av Konfucius
Wisdom begins in callings things by the right name
Lite humoristiskt, får man gissa, har bilden givits följande text
Kanske tänkte Konfucius på svårigheterna med en tydlig terminologi för allergiska reaktioner när han fällde sina, senare bevingade, ord.
Huruvida så var fallet lär vi kanske aldrig få veta. Artikeln är hursomhelst läsvärd i sin helhet, men ett intressant urklipp angående överkänslighet vill jag ändå lyfta ut.
Överkänslighet
Termen överkänslighet bör användas för att beskriva objektivt reproducerbara symptoms and signs initierade av exponering för ett definierat stimulus vid en dos som tolereras av friska individer. Vid mindre svår överkänslighet kan symtomen inte alltid reproduceras vid varje exponeringsförsök, men om en objektiv relation inte föreligger mellan exponering och symtom är exponeringspreventiva åtgärder inte relevanta.En konsekvens av denna strikta definition är att vissa begrepp som total drug sensitivity and multiple chemical sensitivity och multisymtomatiska tillstånd, t ex dem som tillskrivs amalgam i tandfyllningar och elektromagnetisk strålning, inte uppfyller kriterierna. Exponering för utpekad faktor och besvär har alltså inte kunnat beläggas objektivt och reproducerbart – och följaktligen bör dessa tillstånd inte kallas överkänslighet. För den senare gruppen har Socialstyrelsen föreslagit ordet känslighet.
Kommentera