Detta med att gå upp om morgonen är ju egentligen en gåva, så varför då klaga? Det finns ju de som aldrig kan komma upp ur sin säng och få uppleva hur ljuset liksom träder in i rummet och bugande välkomnar dig till din morgon!
Men vad gör jag sedan? All denna bestyr vad gäller dusch, klädval, – jasså, vilka kläder behagar du använda idag? Kan du inte använda samma som igår?
Kläderna är på men vad stoppa i kroppen? Måste du äta nu? Är du hungrig? Skall man vara hungrig då man har vaknat? Nej, vänta tills du blir hungrig eller åtminstone tills klockan har passerat frukost så att du kan äta brunch? Vem har hittat på detta löjliga namn? Nja, inte vet jag men kanske någon som var hungrig på något, men måste det kallas mat?
Nu måste jag gå ut och se till djuren. De är nog hungriga? Varför tror jag det? Jo, det skall väl så vara. Alltså går jag med mat och vatten till alla mina djur, för inte kan de välja att vara utan bara för att jag inte är hungrig?
Släpper ut de djur som önskar gå ut och promenera i det fria och de andra får gå i hagen så att jag inte tappar bort dem.
Nu kommer jag till den stora frågan, vill jag ha mat och vad för slags mat skall jag äta? Denna valmöjlighet kan förstöra hela dagarna för mig. Ett piller om morgonen, ett piller till lunch, ett piller till middagen och varför inte ett piller till kvällen, så att jag kan sova och kanske vakna och vara hungrig! Hungrig blir man av motion; alltså cyklar jag en mil eller två på min nyinköpta motionscykel och tittar under tiden ut på den vackra natur som sakta, sakta klär sig i vårskrud.
Välfärdens dilemma= de fattigas vardag
Kommentera