Skolan skall vara tillgänglig för ALLA!

Det övergripande målet med folkhälsoarbetet är att skapa förutsättningar i samhället för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Särskilt angeläget är det att hälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa.

Vad menas med tillgänglighet i skolan? Miljön är rökfri, pälsdjursfri, parfymfri, ytterkläder förvaras ej i klassrummen, antalet barn/elever är inte för stort i förhållande till ventilationen, det städas ofta och noggrant, textilier som samlar damm undviks, upphandling av kemiska produkter är miljöanpassad, noggrann mathantering.

Det står så vackra ord vad som gäller miljön i skolan, men politikerna tycks glömma att miljö är att kunna andas också och vara trygg utan att bli sjuk. Nu kommer det fler och fler berättelser om hur det är för överkänsliga att gå i skolan. Hur den sjuka får dra sig undan och kanske inte kunna delta i skolundervisningen på grund av att lärare, rektorer och skolpolitiker varken kan eller vet vilket ansvar de har. Det finns till och med rektorer som inte bryr sig om vad eleven säger utan gör det medvetna valet att parfymera sig än mer!!! Det kan aldrig vara meningen att en elev måste gå hem för att någon annan har tagit på sig parfym.

En elev i Strömsunds kommun har tvingats lämna skolan och nu utreder Skolinspektionen skolans sätt att hantera saken. Jag anser att det är mobbing då någon medvetet tar på sig parfymer då man vet att någon annan blir sjuk av dessa dofter.

I ett tidigare stadium här på hemsidan har jag skrivit om när skolledningen på Sunnerbyskolan i Nynäshamns kommun  med omedelbar verkan beslöt införa parfymförbud på grund av allergi. Många fler skolor borde göra på detta viset och jag anser nog att Skolverket borde ta tag i detta problem och se till att införa parfymförbud i all skolmiljö.

Avdelare 2
”Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa andra måste jag visserligen förstå mer än vad hon gör, men först och främst förstå det hon förstår.
Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan och vet mera. Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andre i stället för att hjälpa henne.
All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är att vilja härska, utan att vilja tjäna. Kan jag inte detta så kan jag inte heller hjälpa någon.”
(Kierkegaard: Ur Samlade Verk, Band XIII)