Dessa dagar är svåra för mig som är doft- och kemikalieöverkänslig och det beror på luntning= en sedvänja från västkusten. Vet du inte vad luntning är? Jo, det är att bränna fjolårsgräset längs vägar och diken och även in på självaste gårdstunen. Gräsbränder som ofta är anlagda av ungdomar och barn men jag tror allt att det numera är vuxna, som håller på med detta. Man kan legalt idka ”pyroman” (egentligen fel ordval men hittade inget annat passande) och man får passa sig så att inte elden tar fart och att man tappar kontrollen över elden. Det råder inget eldningsförbud, trots att det är ganska torrt i markerna i mitt område inför påsken, så då får man även elda trädgårdsavfall, om det inte innebär olägenhet för andra. Hm-hm-hm, vem bryr sig om mig? På påskaftonen tänds även alla påskeldar utöver all denna eldning-luntning!!!
Jag kan inte få känna mig fri och njuta av trädgårdsarbetet i vårsolen tillsammans med min make eller bara få sitta utomhus och njuta en kopp kaffe utan får skyndsamt ta mig inomhus och vara så god att stanna där tills alla eldar/bränder har slocknat ut och det kan ta dagar, vill jag lova.
Vad är sanitär olägenhet? Jo, numera olägenhet för människors hälsa och miljön, störning som innebär någon form av risk för en enskild persons hälsa eller för miljön. Enligt miljöbalken t.ex. frekvent förekommande lukt eller buller över viss nivå eller användning av mark, byggnader eller anläggningar som kan medföra utsläpp till mark, luft eller vatten (enligt Nationalencyklopedin).
Miljöbalken
Hälsoskyddslagen ersattes 1999 av Miljöbalken. Den stora skillnaden med dessa två lagar är att tidigare var det kommunens Miljöförvaltning som skulle bevisa att det var en ”sanitär olägenhet” enligt Hälsoskyddslagen. Med Miljöbalken är det fastighets-ägaren som ska bevisa att boendet eller brukandet av en fastighet inte innebär en ”olägenhet för människors hälsa”.
Kommentera