Det är svårt bryta en vana av att alltid känna att man är på språng från den fara eller det hot, som jag känner då dofter plötsligt kan dyka upp när jag inte anar dem och där de inte borde finnas. Jag börjar hosta och får svårt med andningen och blir svettig, yr och det känns som om jag skall ramla ner på stället. Det är alltid ett plus om jag vid dessa tillfällen har min make med mig som vet hur jag reagerar och som snabbt kommer till undsättning och för mig bort från doftandet.
Tror ju att jag ska kunna känna mig fri i min egen skog (vet ju att allemansrätten gäller!) när jag hör att det prasslar snett bakom mig, tror att det är fåren eller något annat djur och så är det en väldoftande bärletande människa, som anser att hon bara måste komma fram till mig och prata. Detta hände mig nu sist jag var ute för att plocka svamp. Det är ingen vind som tar bort parfymdoften utan allt stannar precis invid mig. – Oj, säger jag, nu måste jag skynda mig så att jag inte kommer hem för sent och så går jag på svajiga ben och är helt slut när jag kommer ut på vägkanten. Hostar och hostar och benen darrar. Fy vilken otrevlig upplevelse detta var!
Stress, som drabbar alla människor mer eller mindre, behövs för att du ska reagera vid hot eller fara. Du kan uppleva känslor av spänning, ängslan, oro, skräck och panik. Vanliga symptom är hjärtklappning, svettningar, klump i halsen, muntorrhet, spända muskler, illamående, yrsel och andnöd. Detta stresshormon heter adrenalin.
Här kan du läsa om ”10 snabba fakta om adrenalin”.
Birgitta | 21-jul-11 at 6:00 e m | Permalink
Så bekant din reaktion lät och så obehagligt det är när det händer. Yrsel och darriga ben är ingen bra kombination när man är ensam. Hemma kan det väl gå an, men i skogen…
Man kan ju fråga sig vem bär-/svampplockare parfymerar sig för. Det är så dumt att man blir arg. I skogen ska det vara frisk luft och bara naturens egna dofter.
Ingvor | 21-jul-11 at 7:47 e m | Permalink
Ja du Birgitta, vissa människor stinker parfym i sina kläder från tvätt- och sköljmedel och parfymerade kropps- och hårvårdsprodukter och vem vet, kanske att de även doftsprejar sig innan de går ut. Att de skall till skogen, tror jag inte de tänker på, om de nu överhuvudtaget tänker. Vanemänniskor tror jag. Gör som man alltid gjort utan att tänka efter – före.
Nu måste jag ju fort som sjutton bort från denna doftande person så någon information angående hur skadad jag och andra blir var det inte att tänka på!